Mossan har tomtar på loftet

Jag har inte följt julkalendern på TV sedan 70-talet, de verkar så barnsliga nuförtiden men de var de kanske också på min tid. Det är ju inte så konstigt, julkalendern vänder sig ju mot barnen. mossan har tomtar överallt där hemma, på borden, i fönstren och på skåpen. Det finns tomtar var man än ser, men det är ju ganska mysigt, det visar ju att snart så är det jul. Ännu sitter det förväntansfulla barnasinnet i kropp och själ, det fattas bara snön så hade det varit perfekt. För att inte tala om julamaten och Kalle Anka, julklapparna inte heller att förglömma men det blir ju inte lika många som förr. Jag kommer ihåg barndomens jular, vi var hemma hos mormor, nästan hela släkten och åt. Vi skulle alltid dit efter Kalle Anka och sen blev det julklappsutdelning. Det var konstigt att morfar skulle alltid ut och köpa cigaretter och tidningen innan tomten kom, han var aldrig där när julklapparna skulle delas ut. En gång minns jag att Michael och jag fick varsitt ånglok som tutade, en annan gång fick vi en modelljärnväg, och jag glömmer heller inte rallybanan vi fick av mor och far. Det blev nästan alltid ganska sent hemma hos mormor och morfar på julaftnarna så vi brukade ligga över där. Ja, en julafton när man var liten var alltid en julafton.